English Kalkylen
Boka en visning
English rohi@kronwatt.com
  1. Hem
  2. Energiskolan
  3. Modul 11

Del 3 · Tekniken och pengarna

Lönar det sig?

Tre olika tal kallas lönsamhet, och de kan ge motsatta svar om samma åtgärd. Den här modulen visar vilket som är rätt att använda när, och vad du måste veta om ett hus innan något av dem betyder något.

Rohi Perlsteyn, KronwattPublicerad Uppdaterad

I korthet

  • Återbetalningstid tar ingen hänsyn till hur länge något håller. Det gör den farlig.
  • Kostnad per sparad kWh jämförs med ditt pris. Inte med ett pris i en broschyr.
  • Samma åtgärd sparar lika mycket värme men olika mycket pengar i två olika hus.
  • Ett tal utan sina antaganden går inte att granska. Skriv alltid ut dem.
På den här sidan
  1. Tre tal som alla kallas lönsamhet
  2. Vad återbetalningstiden döljer
  3. Annuiteten: att fördela kostnaden över åren
  4. Samma åtgärd, två hus, olika svar
  5. Vad som saknas i varje kalkyl
  6. Så läser du en offert
  7. Kontrollfrågor

Tre tal som alla kallas lönsamhet

När någon säger att en åtgärd lönar sig menar de nästan alltid ett av tre tal. De mäter olika saker, och de kan peka åt olika håll.

Talet Vad det svarar på Vad det missar
Återbetalningstid Hur länge innan jag har fått tillbaka pengarna? Allt som händer efter den dagen — och hur länge saken håller.
Kostnad per sparad kWh Vad kostar den här kilowattimmen att slippa köpa? Ingenting väsentligt — men den kräver att du väljer livslängd och ränta.
Summan över livslängden Hur mycket är hela affären värd? Att en krona om tjugo år inte är en krona i dag.

Det andra är det som energiexperter använder, och det är det vi bygger den här modulen kring. Räknesättet bakom det finns i sin helhet i guiden Vad kostar en sparad kilowattimme?, som visar hur vi räknade baklänges ur åtta publicerade svenska fall.

Vad återbetalningstiden döljer

Återbetalningstid är investeringen delad med besparingen per år. Den är enkel att räkna ut och enkel att förstå, och det är precis därför den används i nästan varje säljsamtal.

Problemet ser du först när två åtgärder har samma återbetalningstid. Här är två, båda för 40 000 kronor, båda som sparar 2 000 kWh om året, vid ett elpris på 2,00 kr/kWh.

40 000 ÷ (2 000 × 2,00) = 10 år, för båda

Åtgärd Håller Återbetalningstid Kostnad per sparad kWh
A — något i klimatskalet 30 år 10 år 1,02 kr
B — något med elektronik i 12 år 10 år 2,01 kr
Samma pris, samma besparing, samma återbetalningstid. Men A sparar pengar i tjugo år efter att den betalat sig, och B hinner knappt bli kvitt innan den ska bytas. Vid 2,00 kr/kWh lönar sig A tydligt — och B inte alls.

Återbetalningstid frågar när du får tillbaka pengarna. Den frågar aldrig vad som händer sedan.

Annuiteten: att fördela kostnaden över åren

Talet i den sista kolumnen ovan kommer ur en enda formel. Den fördelar investeringen jämnt över åren den håller, med ränta, och delar sedan årskostnaden på de kilowattimmar den sparar.

kostnad per sparad kWh = investering × annuitetsfaktor ÷ kWh per år

faktornAnnuitetsfaktorn. Den beror på räntan och på antalet år. Vid 3 procent och 30 år är den 0,0510; vid 3 procent och 12 år är den 0,1005. Ju kortare livslängd, desto tyngre väger varje år.
räntanKalkylräntan. Vi använder 3 procent, för att det är den ränta som får åtta publicerade svenska åtgärdsförslag att gå ihop. Det är inte en föreskriven siffra — ingen sådan finns.

Räknat för åtgärd B ovan: 40 000 × 0,1005 = 4 020 kronor om året, delat på 2 000 kWh blir 2,01 kr per sparad kilowattimme. Elpriset var 2,00. Åtgärden går alltså precis back, och det syntes inte alls i återbetalningstiden.

Samma åtgärd, två hus, olika svar

Här är det som gör den här modulen svår, och det som får de flesta kalkyler att gå fel. Du jämför inte kostnaden per sparad kilowattimme med elpriset. Du jämför den med vad en kilowattimme värme kostar i just det här huset.

Och det talet räknade vi ut i modulen om värme: energipriset delat med husets årsverkningsgrad.

Huset Kostnad för en kWh värme Åtgärd A till 1,02 kr
Direktverkande el 2,00 kr Lönar sig tydligt
Bergvärme, årsvärmefaktor 3 0,67 kr Lönar sig inte
Samma vägg, samma isolering, samma sparade kilowattimmar värme. Men i huset med värmepump var de kilowattimmarna redan billiga att tillverka, så det finns mindre pengar att spara.

Vad som saknas i varje kalkyl

Det här avsnittet är skrivet för den som ska förklara ett tal för någon annan. Varje lönsamhetskalkyl — vår egen inräknad — vilar på antaganden som ingen kan veta. Det gör den inte värdelös. Det gör den till ett antagande som ska stå skrivet bredvid talet.

Antagandet Varför det inte går att veta
Energipriset över hela livslängdenIngen vet. Den här kursen kommer aldrig att påstå att den gör det.
LivslängdenEtt val, inte ett mätvärde. Vanliga val är 25 år för solceller och 10 för ett batteri, hämtade från garantitider.
InvesteringenEtt riksgenomsnitt är ett spann, aldrig en offert. Byt ut det mot din egen så fort du har en.
Besparingen i verklighetenByggnader använder regelmässigt mer energi än beräkningen säger — gapet brukar anges till 25–33 procent.

Den sista raden är den viktigaste, och den är skäl att vara försiktig snarare än att sluta räkna. Eftersom verkligheten avviker med en fjärdedel eller mer är det meningslöst att jaga tredje decimalen. Ett tal som stämmer inom ±20 procent räcker för att avgöra om en åtgärd hör hemma i planen. Ett tal utan sina antaganden räcker inte, hur många decimaler det än har.

Varför vår egen motor vägrar ha en standardlivslängd

Kronwatts beräkningsmotor har ingen inbyggd livslängd, och ett test hindrar aktivt någon från att lägga till en. Skälet är att livslängden avgör svaret helt — och att den därför är rådgivarens val, inte vårt.

Samma hållning gäller intäkter från stödtjänster för batterier, som vi räknar som noll tills någon anger en egen siffra. Ett verktyg som tyst väljer åt dig gör dig svårare att granska.

Så läser du en offert

Sju frågor. De är inte misstänksamma — en seriös installatör har svaren och svarar gärna. Att de saknas i papperet är det vanliga, inte det illvilliga.

  1. Vilket energipris är kalkylen räknad på? Är det högre än ditt, är besparingen överskattad.
  2. Vilken livslängd? Och stämmer den med garantin i samma papper?
  3. Är grönt avdrag inräknat, och till vilken procentsats? 15 procent för solceller och 50 för batteri sedan 1 juli 2025, med tak på 50 000 kronor per person och år.
  4. Räknar kalkylen med intäkt för såld el? Skattereduktionen på 60 öre per kilowattimme togs bort den 1 januari 2026. Varje kalkyl som fortfarande har den kvar är för optimistisk.
  5. För en värmepump: vilken framledningstemperatur? Det talet avgör värmefaktorn, och därmed hela besparingen.
  6. För ett batteri: ingår intäkt från stödtjänster? Den marknaden har fallit kraftigt, och ingen får de pengarna utan att ha tecknat avtal om det.
  7. Vad jämförs besparingen med? Med huset som det är i dag, eller med ett hus som redan fått en annan åtgärd? Två åtgärder som båda sparar ”30 procent” sparar inte 60 tillsammans.

Den sista är den som oftast går fel, också i välmenande kalkyler. Isolerar du först och byter värmepump sedan, har värmepumpen mindre värme kvar att spara — och tvärtom. Åtgärder ska räknas i ordning, inte var för sig och sedan summeras.

Kontrollfrågor

Sex frågor, den här gången med räknande. Det är den svåraste modulen i kursen — att behöva tänka efter är meningen.

  1. Fråga 1Två åtgärder kostar lika mycket och sparar lika mycket per år. Den ena håller i 30 år, den andra i 12. Vad säger återbetalningstiden?

    • Det är sant att den är bättre — men återbetalningstiden säger det inte, och det är hela poängen. Den räknar bara investeringen delad med årsbesparingen, och båda talen är lika. Den ger 10 år för båda.

    • Just det, och det är därför talet är farligt att stå ensamt. Livslängden finns inte i formeln. Kostnad per sparad kilowattimme fångar den: 1,02 kr mot 2,01 kr för exakt samma två åtgärder.

    • Tio års återbetalningstid är i sig varken bra eller dåligt — det beror helt på hur länge åtgärden håller efteråt. Den som håller 30 år sparar i tjugo år till efter att den betalat sig.

  2. Fråga 2En åtgärd har kostnad per sparad kWh på 1,20 kr. Huset värms med bergvärme, årsvärmefaktor 3, och elen kostar 2,00 kr/kWh. Lönar den sig?

    • Det är rätt jämförelse i fel hus. 2,00 kr är vad elen kostar. Men huset köper inte värme för 2,00 — det har en värmepump, så en kilowattimme värme kostar 2,00 ÷ 3 = 0,67 kr. Att spara den för 1,20 är en förlustaffär.

    • Ja. 2,00 ÷ 3 = 0,67 kr per kilowattimme värme. Åtgärden kostar 1,20 för att spara något som kostar 0,67 att tillverka. Exakt samma åtgärd i ett hus med direktverkande el hade lönat sig tydligt — det är husets värmesystem som avgör, inte åtgärden.

    • Återbetalningstiden tillför ingenting här — den är redan inbakad, eftersom kostnaden per sparad kilowattimme fördelar investeringen över hela livslängden. Det som fattas är priset på en kilowattimme värme i just det här huset.

  3. Fråga 3En offert lovar 30 procents besparing av isolering och 30 procent av en ny värmepump. Vad blir det tillsammans?

    • Det är den vanligaste additionen i branschen, och den överskattar alltid. Den andra åtgärden arbetar på det som är kvar efter den första: 30 procent av de återstående 70 är 21, så tillsammans blir det omkring 51 procent — inte 60.

    • Ja: 100 − 30 = 70 kvar, och 30 procent av 70 är 21. Tillsammans 51. Därför måste åtgärder räknas i ordning, och därför spelar det roll vilken som görs först — det ändrar vad den andra är värd.

    • De överlappar delvis, inte helt. Isoleringen minskar hur mycket värme huset behöver; värmepumpen gör varje återstående kilowattimme billigare. Båda gör nytta, men den andra på ett mindre underlag.

  4. Fråga 4En kalkyl från 2024 visar att solceller betalar sig på nio år. Vad bör du kontrollera först?

    • Ja. Den togs bort den 1 januari 2026. En kalkyl från 2024 räknar med största sannolikhet med den, och då är intäkten för varje såld kilowattimme betydligt överskattad. Det gäller även kalkyler som fortfarande cirkulerar i dag.

    • Praktiskt, men inte det som ändrar talet. Det som ändrats sedan 2024 är två regler: skattereduktionen för såld el togs bort 2026, och grönt avdrag för solceller sänktes från 20 till 15 procent den 1 juli 2025. Båda gör kalkylen sämre.

    • En lönsamhetskalkyl har ett bäst-före-datum, eftersom den vilar på regler som ändras. Två av dem har ändrats sedan 2024, båda åt samma håll. Fråga alltid vilket år kalkylen är gjord.

  5. Fråga 5Varför är det meningslöst att räkna lönsamhet med tre decimaler?

    • Kunder förstår mer än man tror, särskilt om räknesättet visas. Skälet är ett annat och hårdare: byggnader använder regelmässigt 25 till 33 procent mer energi än beräkningen säger. En tredje decimal på ett tal med den osäkerheten är utsmyckning.

    • Ja. Gapet mellan beräknad och uppmätt energianvändning brukar anges till 25–33 procent. Ett tal som stämmer inom ±20 procent räcker gott för att avgöra om en åtgärd hör hemma i planen — men antagandena måste stå med.

    • Formeln är exakt — annuitetsberäkning är vanlig finansmatematik. Osäkerheten sitter inte i formeln utan i det man matar in i den: livslängd, ränta, pris och besparing.

  6. Fråga 6Du ska förklara ett lönsamhetstal för en husägare. Vad måste följa med talet?

    • Det är artigt men inte granskningsbart. Verktyget säger ingenting om vad talet vilar på. Det som gör ett tal kontrollerbart är fyra saker: energipris, livslängd, ränta och investering.

    • Ja — med de fyra kan vem som helst räkna om talet och se om det stämmer. Utan dem är det ett påstående. Det är också därför reglerna för åtgärdsförslag inte föreskriver någon metod: den som skriver talet ansvarar för att förklara det.

    • En allmän reservation skyddar den som skriver den, men hjälper inte den som läser. Den kan inte räkna om något. Fyra tal kan.

Svaren finns bara i din webbläsare, och försvinner när du lämnar sidan.

Källor

  1. Metoden och kalkylräntan 3,0 procent är härledda i vår guide Vad kostar en sparad kilowattimme?, ur åtta publicerade svenska åtgärdsförslag från tre oberoende upprättare. Föreskrifterna anger ingen metod.
  2. Annuitetsfaktorerna i den här modulen: 0,0510 vid 3 procent och 30 år, 0,1005 vid 3 procent och 12 år. Båda räknade med standardformeln r ÷ (1 − (1+r)−n).
  3. Gapet mellan beräknad och uppmätt energianvändning, 25–33 procent, och hållningen att ±20 procents noggrannhet räcker för rådgivning, kommer ur vårt eget metodunderlag för isolering och klimatskal.
  4. Grönt avdrag: 15 procent för solceller och 50 för energilagring, tak 50 000 kronor per person och kalenderår. Solcellssatsen sänktes från 20 till 15 procent den 1 juli 2025 genom prop. 2024/25:109 och bet. 2024/25:SkU17. Skatteverket anger inget slutdatum.
  5. Skattereduktionen för mikroproduktion, 60 öre per kilowattimme, avskaffades den 1 januari 2026. Vår egen beräkningsmotor räknar därför försäljning som spotpris plus nätnytta, ingenting annat.
  6. Livslängderna 25 år för solceller och 10 år för batteri är garantityper, inte mätvärden. Vår motor har medvetet ingen egen standardlivslängd, vilket ett test upprätthåller.