Boka en visning
  1. Hem
  2. Guider
  3. Guide 04

U-värden per byggnadsperiod

Här finns typvärden att utgå från när ritningen saknas. De är gissningar att börja med, inte mätvärden. Viktigast är om huset byggdes före eller efter Svensk Byggnorm 1975, som skärpte kraven på isolering.

I korthet

  • U-värdet visar hur mycket värme som läcker ut genom en del av huset. Ju lägre, desto bättre.
  • Byggåret säger mycket. Hus byggda efter mitten av 1970-talet är mycket bättre isolerade än äldre.
  • Fönstren skiljer mest: gamla fönster släpper ut upp till sex gånger så mycket värme som nya.
  • Värdena här är typvärden, inte mätningar. Byt ut dem när du vet mer om huset.
På den här sidan
  1. Typiska U-värden, W/m²K
  2. Fönster efter glastyp
  3. Vad som faktiskt sitter i väggen
  4. Vad tilläggsisolering realistiskt ger

Svensk Byggnorm 1975 kom som ett svar på oljekrisen och höjde isolerkraven kraftigt. Ett hus byggt 1974 och ett byggt 1977 skiljer sig mer åt i klimatskal än 1977 och 1990 gör. Är byggåret det enda man vet, är det ändå ganska mycket.

Typiska U-värden, W/m²K

Byggnadsdel Före 1960 1960–1975 1976–1990 1991–2010 Efter 2010
Väggar0,50–0,700,35–0,500,25–0,350,18–0,250,12–0,18
Tak0,50–0,900,30–0,400,15–0,250,12–0,180,08–0,13
Grund0,50–1,000,40–0,600,30–0,400,20–0,300,12–0,15
Fönster3,50–4,502,00–2,801,80–2,001,20–1,800,70–1,20
Dörrar2,00–3,001,50–2,501,20–2,001,00–1,500,70–1,00
Fönstren spänner över en faktor sex mellan äldst och nyast — därför dominerar de ofta bilden i ett gammalt hus trots att de utgör en liten del av arean.

Fönster efter glastyp

Går det att se glaset är den här tabellen säkrare än byggåret — fönster byts ofta ut utan att något annat ändras.

Typ Vanlig period U-värde
Enkelglasföre 1900-talet4,5+
Kopplade dubbelfönster1900–19602,8–3,5
Tvåglas isolerruta1960–19802,0–2,5
Tidig isolerruta1980-talet1,8–2,0
Treglas1990–0,9–1,2
Energiglas, treglas2010–0,7–0,9

Vad som faktiskt sitter i väggen

  • Före 1940. Timmer eller plank, sågspånsfyllning 10–20 cm, ingen ångspärr, självdrag.
  • 1940–1960. Övergång till mineralull från mitten av 50-talet. 50–100 mm sågspån eller tidig mineralull. Oljepannor tillkommer.
  • 1960–1975. 100–150 mm mineralull, dåligt isolerade plattor på mark. Olja övergår till direktverkande el. Den vanligaste hustypen i Sverige. Fukt i ungefär en tredjedel av de tidiga 70-talshusen; radon och asbest värda att kontrollera.
  • 1976–1990. SBN 75 slår igenom: 150–200 mm mineralull, bättre täthet, mekanisk frånluft. Täta hus med svag ventilation ger de första problemen med inomhusmiljön.
  • 1991–2010. 200–250 mm vägg, 300 mm och mer på vinden. Värmepumpar blir vanliga, FTX i de bättre husen.
  • Efter 2010. 250–350 mm vägg, 400–500 mm tak, hög täthet och FTX som standard.

Vad tilläggsisolering realistiskt ger

Åtgärd Kostnad Andel av värmen Störning
Vindsbjälklag 300–600 kr/m²10–15 % Minimal, 1–2 dagar
Fönsterbyte 10 000–14 000 kr/st~14 % Måttlig
Väggisolering 1 600–3 000 kr/m²13–25 % Stor, 4–10 veckor
Grund 300–1 000 kr/m²5–10 % Låg till mycket stor
Dörrbyte 10 000–46 000 kr/st1–2 % Låg
Andelarna avser husets uppvärmningsbehov, inte total energianvändning.

Källor och förbehåll

Källor och förbehåll. Sammanställt ur Kronwatts egen forskningssammanställning om isolering och uppvärmning, som i sin tur bygger på Svensk Byggnorm 1975, Boverkets byggregler, Sveby Brukarindata bostäder och branschens publicerade kostnadsunderlag. Intervallen är breda därför att verkligheten är det. Kostnaderna är prisnivåer, inte offerter, och varierar med region, åtkomlighet och entreprenör.