Vart tar energin vägen i huset?

På den här sidan

1. Hela huset i en bild
2. Allt hänger på hur huset värms
3. Myten om 20 000 kWh
4. Varmvattnet, där källorna inte är överens
5. Det som står på dygnet runt
6. Så får du dina egna siffror
7. Kontrollfrågor

Hela huset i en bild

I den första modulen var huset en hink som läcker. Nu sätter vi siffror på hinken, och det går att göra i en enda bild.

Så här såg ett genomsnittligt svenskt småhus ut under 2024, enligt Energimyndighetens officiella statistik. Det är ett medelvärde över drygt två miljoner hus. Ditt eget kan ligga långt ifrån det — men bilden är rätt form att börja med.

Ett år i ett genomsnittligt småhus, andel av allt

• Uppvärmning och varmvatten14 200 kWh · 72 %

• Hushållsel — allt annat5 654 kWh · 28 %

Energimyndigheten, Energistatistik för småhus, referensår 2024, publicerad 10 juni 2025. Staplarna är andelar av husets hela år.

De två talen är hämtade. Procenten är räknad, och du kan räkna den själv:

14 200 + 5 654 = 19 854 kWh
14 200 ÷ 19 854 = 0,715 → 72 %

Energimyndigheten publicerar också en egen totalsumma: 40 299 GWh fördelat på 2 040 800 hus, alltså 19 747 kWh per hus. Det skiljer drygt hundra kilowattimmar från vår addition — en halv procent, och den skillnaden kommer av avrundningar i den publicerade statistiken. Vi skriver ut den i stället för att välja bort den.

Läs stapeln rätt, för här sitter modulens första fälla. Talen är köpt energi — det huset betalade för. De är inte den värme huset fick.

Allt hänger på hur huset värms

Medelvärdet 90 kWh per kvadratmeter — 90,5 i den tabell som räknar per hus — döljer en enorm spridning. Samma statistik delar upp husen efter uppvärmningssätt, och då faller talen isär:

Tre gånger mellan den lägsta och den högsta raden. Det frestar till en enkel slutsats: bergvärmehuset är bäst, vedhuset är sämst. Den slutsatsen är fel, och att förstå varför är hela den här modulen.

Varför värmepumpsraden är så låg. En värmepump tillverkar inte värme. Den flyttar värme som redan finns i berget eller marken, in i huset. Den el du köper driver flytten, inte uppvärmningen. Huset kan alltså behöva precis lika mycket värme som grannens — det köper bara en mindre del av den.

Ungefär hur mycket värme blir 49 kWh/m²?

En värmepumps årsvärmefaktor säger hur många kilowattimmar värme varje köpt kilowattimme blir. Vår egen motor räknar med 3,0. Den citerade banden för bergvärme är 3,5 till 5,0, och för luft-vatten 2,5 till 3,5.

49 × 3,5 = 171
49 × 5,0 = 245 kWh/m²

Det gäller bara om allt gick genom pumpen. En elpatron som hjälper till kalla dagar har faktor 1. Och Sverige publicerar ingen statistik över hur mycket värme husen behöver, bara över vad de köpte. Talen ovan är alltså räknade, inte uppmätta.

Varför fjärrvärmeraden är så hög. Fjärrvärmemätaren sitter där värmen kommer in i huset, och den räknar värmen själv — varenda kilowattimme som håller rummen varma. Elvärmeraderna räknar el. Värmepumpsraden räknar bara den del som köptes. Talet 119 betyder alltså inte att huset är sämre. Det betyder att mätaren räknar något mer fullständigt.

Myten om 20 000 kWh

Öppna vilken jämförelsesajt som helst och du möter samma tal: en normal villa använder 20 000 kWh om året. Talet står i prisjämförelser, i offerter och i tidningsartiklar. Det är inte ett medelvärde. Det är en typkund — en påhittad standardkund som används för att räkna fram prisstatistik, så att olika elavtal kan jämföras på samma underlag.

Den uppmätta verkligheten ligger lägre. Här är de två sidorna bredvid varandra:

Skillnaden är inte akademisk. En besparing som räknas på 20 000 kWh i stället för på dina uppmätta 15 000 blir för stor med en tredjedel, innan någon ens har diskuterat teknik eller pris:

20 000 ÷ 15 000 = 1,33 → +33 %

Det är därför åtgärdskalkylen frågar hur mycket energi just ditt hus köper, i stället för att räkna på en standardvilla. Och det är därför det är värt en kvart att hämta hem dina riktiga siffror — vilket vi kommer till längst ner på sidan.

Varmvattnet, där källorna inte är överens

Den stora stapeln längst upp hette uppvärmning och varmvatten, och de två är ihopslagna av en tråkig anledning: de flesta hus mäter dem inte var för sig. Men de beter sig helt olika. Uppvärmningen försvinner på sommaren. Varmvattnet gör det inte — det är ungefär lika stort i juli som i januari.

Hur stort är då varmvattnet? Här går källorna isär, och vi tänker inte välja åt dig.

• Konventionen i branschen är att varmvattnet är ungefär 20 procent av husets hela energianvändning — omkring 3 000 till 4 000 kWh om året. Det är en planeringsschablon, inte en mätning.
• Energimyndighetens egna mätningar i riktiga hushåll fann mindre: omkring 2 700 kWh om året för att värma vatten i ett småhus. Det är en mätning, i ett begränsat antal hushåll.

Bandet är alltså 2 700 till 4 000 kWh om året, och den övre halvan är en schablon medan den nedre är uppmätt. Räkna med bandet tills du har vägt ditt eget hus.

För att göra det mindre abstrakt: 2 700 kWh på ett år är ungefär 7,4 kWh om dagen. I modul 01 räknade vi ut att en dusch kostar omkring 418 wattimmar i minuten. Hela hushållets varmvatten motsvarar alltså knappt tjugo duschminuter om dygnet — dusch, disk, handtvätt och allt annat tillsammans.

2 700 ÷ 365 = 7,4 kWh per dygn
7 400 ÷ 418 = 17,7 minuter

Det som står på dygnet runt

Nu kommer modulens mest användbara trick, och det är gratis att använda i kväll.

Ett år har 8 760 timmar. Allt som är igång hela tiden multipliceras alltså med 8 760, och det gör även små effekter tunga:

0,150 kW × 8 760 = 1 314 kWh
0,300 kW × 8 760 = 2 628 kWh

Det är grundlasten: huset när ingen gör någonting. Vår egen motor räknar med ett band på 150 W som låg nivå och 300 W som typisk. Talen är medvetet runda — de är inte en mätning av ditt hus utan en vanlig utgångspunkt i svensk energirådgivning, där ett kyl- och frysskåp ensamt drar omkring 40 till 80 W.

Ställ nu 2 628 kWh bredvid den mindre stapeln i den första figuren. Hushållselen i ett genomsnittligt hus var 5 654 kWh. En grundlast på 300 W är alltså nästan halva den stapeln — förbrukad av saker ingen har rört.

2 628 ÷ 5 654 = 0,46 → 46 %
5 654 ÷ 8 760 = 0,645 kW = 645 W

Den andra raden är samma sak från andra hållet: huset drar i snitt 645 W av hushållsel, dygnet runt, året runt. Om golvet ligger på 300 W är alltså ungefär halva medeleffekten något som aldrig stängs av.

Ett dygn i huset, och golvet under det

Så här hittar du din egen grundlast. Titta på husets förbrukning vid tre på natten, en natt när ingen duschar, tvättar eller laddar bil. Hela huset sover. Det som ändå syns på mätaren är golvet, och det golvet betalar du för varje timme på året. Är det 0,3 kWh i timmen kostar det 2 628 kWh om året. Är det 0,1 kWh i timmen kostar det 876.

Sedan börjar detektivarbetet. Gå runt i huset vid den tiden och fråga vad som faktiskt är igång: frysen i garaget, en cirkulationspump som aldrig stängdes av efter förra vintern, en golvvärmeslinga i ett badrum, en värmekabel i en stupränna, ventilationen, en gammal dator. Ett tio år gammalt frysskåp drar 400 till 500 kWh om året där ett nytt drar omkring 250. En kyl och frys i kombination ligger runt 440.

Så får du dina egna siffror

Allt ovanför är medelvärden. Ditt eget hus har riktiga tal, timme för timme, och du har rätt att hämta hem dem.

De finns hos elnätsföretaget, inte hos elhandlaren. Nätföretaget äger mätaren på husväggen och är det som mäter. Logga in på deras Mina sidor och leta efter förbrukning eller mätvärden. Där kan du normalt ladda ner en fil med månads-, tim- eller kvartsvärden.

Det här är inte en tjänst de gör dig. Sedan 5 januari 2025 gäller en EU-förordning som kräver att nätföretaget låter dig enkelt och säkert ladda ner dina egna mätvärden i ett användbart format. Du får också skicka dem vidare till någon annan, och se en logg över vem som har hämtat dem.

En sak till har ändrats, och den märks i filen: svensk elmätning har gått över till kvartsvärden. Sedan 1 november 2023 kan du kräva kvartsmätning, och om din mätare inte klarar det ska nätföretaget byta den inom 40 dagar. Från leveransdygnet 1 oktober 2025 handlas också själva spotpriset i kvartar i hela Europa, Sverige inräknat. Prissignalen blev alltså fyra gånger skarpare.

Tre datum som ofta blandas ihop

• 22 maj 2023. eSett, som gör balansavräkningen för Norden, gick över till kvartsupplösning i sina beräkningar.
• 1 november 2023. Mätförordningen ändrades: mätvärden som ligger till grund för balansavräkning ska rapporteras i kvartar. Från detta datum kan ett hushåll kräva kvartsmätning.
• 30 september 2025. Handelsdygnet då dagenföre-marknaden gick över till kvartar, för leverans från 1 oktober. Det är det hushållen märker som kvartspris.

När du väl har filen är du färdig med medelvärden. Du kan läsa av din grundlast på natten, se hur mycket av året som är värme och hur mycket som är allt annat, och räkna på ditt eget hus i stället för på någon annans. Sedan kan du mata in din egen årsförbrukning i åtgärdskalkylen, och våra guider går igenom de åtgärder som brukar dyka upp när man har tittat.

En ärlighet på köpet: vår egen motor räknar i hela timmar, medan Sverige nu mäter i kvartar. Timvis matchning smickrar systematiskt hur mycket egen el ett hus anses använda själv, och därmed också vad ett batteri ser ut att vara värt. Därför skriver vi alltid ut vilken upplösning en sådan siffra kommer ur.

Kontrollfrågor