- Hem
- Energiskolan
- Modul 05
Del 2 · Ditt hus
Elda eller flytta värme?
Värmepump eller kamin? Frågan låter som ett val mellan två sorters värme. Det är den inte. Det är ett val mellan att tillverka värme och att flytta den — och skillnaden avgör vad varje kilowattimme kostar dig.
I korthet
- Eldar du får du aldrig ut mer än du stoppar in. En värmepump flyttar värme och ger mer.
- Broschyrens värmefaktor 4 till 5 kommer från labbtest. I svenska hus har man mätt 2,7.
- Priset per kilowattimme värme är energipriset delat med årsverkningsgraden. Allt annat är jämförelser mellan äpplen och päron.
- En kamin värmer rummet den står i. En värmepump värmer huset. De löser olika problem.
På den här sidan
Två sätt att få värme
Det finns bara två. Alla värmesystem i världen är det ena eller det andra.
Det första är att elda. Ved, pellets, olja, gas — eller el i en slinga, vilket fysikaliskt är samma sak. Du har energi i ett bränsle och gör om den till värme. Och här finns ett tak som ingen kommer förbi: du får aldrig ut mer värme än det fanns energi i bränslet. I praktiken får du ut mindre, för en del går ut genom skorstenen.
Det andra är att flytta värme som redan finns. Det är vad en värmepump gör. Den tillverkar ingen värme. Den hämtar värme som redan ligger i marken, i berget eller i uteluften, och bär in den i huset.
En värmepump är ingen fabrik. Den är en hiss.
Och det är därför den verkar bryta mot fysikens lagar utan att göra det. Elen betalar inte för värmen. Elen betalar bara för transporten — för att driva kompressorn som lyfter värmen från kallt till varmt. Värmen fanns redan där ute, gratis, också när det är noll grader.
Värmefaktorn, och varför din inte är broschyrens
Talet som beskriver hur bra en värmepump lyfter kallas värmefaktor. På engelska COP, och räknat över ett helt år kallas den årsvärmefaktor eller SCOP. Den säger en enda sak:
värme ut = el in × värmefaktor
En värmefaktor på 3 betyder att en köpt kilowattimme el blir tre kilowattimmar värme i huset. Två av dem kom ur marken och kostade ingenting.
Och här kommer modulens viktigaste siffra — eller snarare, de två siffror som inte går ihop.
| Var talet kommer ifrån | Årsvärmefaktor |
|---|---|
| Labbtest av nya bergvärmepumpar, refererat i branschpress | 4–5 |
| Uppmätt i 20 svenska hus, 2012–2014 | 2,7–2,9 |
| Sämsta respektive bästa huset i samma mätning | 1,9 – 3,4 |
Samma teknik. Nästan dubbelt så stor skillnad som mellan de två spalterna i en prislista. Och spridningen mellan det sämsta och det bästa huset — 1,9 mot 3,4 — är större än skillnaden mellan två olika fabrikat.
När det blir riktigt kallt
En värmepump som hämtar värme ur uteluften har ett problem som bergvärmen inte har: ju kallare det blir ute, desto mindre värme finns det att hämta, och desto högre blir lyftet. Precis när huset behöver som mest orkar pumpen som minst.
Därför har nästan varje värmepumpsanläggning en elpatron — en vanlig elslinga som går in och hjälper till de kallaste dagarna. Den har värmefaktor 1. Den eldar. Och det är helt normalt: en pump som dimensioneras för att ensam klara den kallaste timmen på året blir för stor och går dåligt resten av året.
Tumregeln som installatören räknar med
En värmepump som täcker 60 till 70 procent av husets högsta effektbehov levererar ändå över 90 procent av årets energi. Det låter orimligt tills man minns att de riktigt kalla timmarna är få. Resten tas av elpatronen.
Tumregeln kommer från en rapport från KTH och Vattenfall inom forskningsprogrammet Effsys2, 2010. Två ord i en offert hänger ihop med den: bivalenttemperatur, då elpatronen börjar hjälpa till, och gränstemperatur, då pumpen stannar helt.
Vad Sverige värmer med i dag
Det här är värt att veta innan man tror sig vara först eller sist med något. Av landets 2 040 800 permanentbebodda småhus har 1 345 000 en värmepump — knappt 66 procent.
Antal småhus som har respektive system, 2024
Energimyndigheten, Energistatistik för småhus 2024, publicerad 10 juni 2025. Ett hus kan ha flera system, så staplarna summerar till mer än antalet hus. Därtill: 741 000 hus har en kamin eller öppen spis — fyra gånger fler än de som har en vedpanna. Det säger något om vad kaminen egentligen används till.
Kaminen: vad den är bra på
En modern braskamin är inte en dålig maskin. Energimyndigheten testade femton kaminer och de flesta låg på 75 till 80 procents verkningsgrad, med hela spannet 63 till 80. En referenskamin från 1980-talet nådde 59 procent, en från 1990-talet 66. Utvecklingen är alltså verklig.
Byggreglerna satte länge ett golv: en braskamin skulle klara minst 65 procent, en pelletskamin 79 procent och en fastbränslepanna under 100 kW 87 procent. Boverket ersatte byggreglerna den 1 juli 2025 med övergångstid till den 30 juni 2026, och vi har inte kunnat bekräfta att just de tabellerna följde med — kontrollera aktuell text innan du citerar dem. Men lägg märke till vad som saknas i den listan.
Om du eldar ved är det värt att veta vad du köper. Ved säljs i tre olika mått, och de är inte samma sak: en travad kubikmeter är ungefär 0,65 fast kubikmeter, en stjälpt kubikmeter ungefär 0,50. Tio stjälpta kubikmeter är alltså bara runt 7,7 travade.
Som tumregel räknar officiell svensk statistik med 1,24 MWh per travad kubikmeter blandved. Björk ligger högre — omkring 1 830 kWh per travad kubikmeter vid 20 procents fukthalt. Och fukthalten är inte en detalj: blöt ved innehåller vatten som måste kokas bort innan något blir värme, och den energin får du aldrig tillbaka.
Vad kostar en kilowattimme värme?
Nu kan vi svara på den riktiga frågan. Och det finns bara en formel, men den är den viktigaste i hela kursen:
kr per kWh värme = energipris ÷ årsverkningsgrad
Vi räknar med 2,00 kr/kWh el. Det är inget påstående om vad du betalar — det är ett räkneexempel. Det bygger på SCB:s uppmätta totalpris för ett elvärmt hus andra halvåret 2025, 209,21 öre/kWh inklusive nät, skatt och moms, minus energiskattesänkningen den 1 januari 2026. Byt ut talet mot ditt eget. Det står på din faktura.
| System | Årsverkningsgrad | kr per kWh värme |
|---|---|---|
| Direktverkande el | 1,0 | 2,00 |
| Elpanna | 1,0 | 2,00 |
| Fjärrvärme, snittet i landet | — | 1,35 |
| Luft-vattenvärmepump | 2,7 | 0,74 |
| Bergvärme, som den uppmättes i fält | 2,7 | 0,74 |
| Bergvärme, välinstallerad | 4,0 | 0,50 |
Så svarar du på frågan i rubriken
Om frågan är vad ska värma mitt hus, så är värmepump och kamin inte två svar på samma fråga. De gör olika saker.
Värmepumpen är grundvärmen. Den går av sig själv, dygnet runt, i varje rum som har element eller golvvärme, också när du inte är hemma. Den är den billigaste kilowattimmen i tabellen ovan, och den är det varje timme på året.
Kaminen är något annat: den värmer rummet den står i, den kräver att någon är hemma och lägger in ved, och den fungerar när elen är borta. Det sista är ett riktigt värde, men det är ett beredskapsvärde, inte ett driftsvärde. Att 741 000 hus har en kamin medan bara 179 000 har en vedpanna säger precis det.
Har du redan ved på tomten och tid att elda, ändras räkningen — då är veden nästan gratis och kaminen kan bära en riktig del av vintern. Men jämför då mot en sak i taget, och räkna på hela året, inte på den kallaste veckan.
Två regler innan något installeras. En eldstad kräver anmälan till kommunen och startbesked innan arbetet börjar — paragrafen bytte nummer den 1 december 2025, så kontrollera den aktuella texten. Ett borrhål för bergvärme kräver tillstånd eller anmälan hos kommunen, och en utomhusdel har bullerregler att förhålla sig till gentemot grannen.
Kontrollfrågor
Sex frågor. Att svara fel är den nyttiga delen — förklaringen är skriven just för det svaret.
Källor
- Energimyndigheten, Energistatistik för småhus 2024, publicerad 10 juni 2025: antal hus per uppvärmningssätt och per system.
- Energimyndighetens fältmätning av 20 bergvärmepumpar, maj 2012 – juni 2014: årsvärmefaktor 2,7 och 2,9, spridning 1,9–3,4. Myndighetens egen rapportsida går inte längre att nå; siffrorna är hämtade från källor nära originalet och bör kontrolleras mot originalrapporten innan de trycks.
- Energimyndighetens test av 15 braskaminer, sidan uppdaterad 7 mars 2016: verkningsgrad 75–80 procent för de flesta, hela spannet 63–80; referenskaminer 59 och 66 procent. Testet är gjort före ekodesignkraven.
- Boverkets byggregler, avsnitt 6:7411 och 6:7412: lägsta verkningsgrad 65 procent för braskamin, 79 för pelletskamin, 87 för fastbränslepanna under 100 kW. Boverket ersatte byggreglerna 1 juli 2025 med övergångstid till 30 juni 2026 — kontrollera aktuell text.
- Naturvårdsverket och Boverket, Elda rätt (2009): utsläppskraven gäller inte öppna spisar och kakelugnar avsedda för trivseleldning. Påståendet att nettot kan bli negativt kommer från branschorganisationen Svensk Ved och är inte bekräftat av någon myndighet.
- Liss, Högskolan Dalarna (2005), och SCB:s omräkningstal för hushållsved: 1,24 MWh per travad kubikmeter blandved; björk omkring 1 830 kWh per travad kubikmeter vid 20 procents fukthalt. Volymmåtten: 1 m³t ≈ 0,65 m³f, 1 m³s ≈ 0,50 m³f.
- Energiföretagen, fjärrvärmepriser 2026, villatypkund 20 MWh per år: medelpris 1 351 kr/MWh inklusive moms över 404 nät, lägst 651 och högst 1 817.
- SCB, Priser på elenergi och på överföring av el (EN0301): totalpris 209,21 öre/kWh andra halvåret 2025 för kategorin 15 000 kWh och uppåt. Skatteverket: energiskatten sänks från 43,9 till 36,0 öre/kWh den 1 januari 2026. Räkneexemplet 2,00 kr/kWh är vår egen framskrivning av de två, inte en prognos.
- KTH och Vattenfall, forskningsprogrammet Effsys2 (2010): en värmepump på 60–70 procent av effektbehovet täcker över 90 procent av årsenergin.