- Hem
- Energiskolan
- Modul 06
Del 2 · Ditt hus · Medel
Huset som läcker
Vi har kallat huset en hink som läcker. Nu tittar vi på själva hinken. Hur fort läcker den, vad avgör farten, och vad händer egentligen när man häller på ytterligare tjugo centimeter isolering? Svaret på den sista frågan är mindre än du tror, och det är den nyttigaste raden på hela sidan.
I korthet
- Värme lämnar huset på två sätt: genom väggar och fönster, och med luften som byts ut.
- U-värdet säger hur snabbt en vägg läcker. Lågt är bra.
- De första tjugo centimetrarna isolering gör mest nytta. Ett andra lager ger mycket mindre.
- Ventilationen får inte täppas till. Fukt, dålig luft och radon måste ut.
- Har huset värmepump är en sparad kilowattimme värd mindre. Pumpen gör värmen billig ändå.
På den här sidan
Två vägar ut
Värmen som lämnar ditt hus tar två helt olika vägar. De ser lika ut på räkningen, men de åtgärdas på helt olika sätt, och det är därför de måste hållas isär.
Genom materialet. Värme vandrar rakt igenom en vägg, ett tak, ett golv, en fönsterruta. Ingen luft rör sig. Det går tyst och oavbrutet, dygnet runt, hela vintern.
Med luften. Varm inneluft lämnar huset och kall uteluft tar dess plats — genom ventilationen, och genom varje springa. Här är det luften själv som bär ut värmen.
Vi sätter siffror på det med ett räknehus: 150 m² i ett plan, byggt kring 1970. Det är den vanligaste hustypen i Sverige. Huset är 15 × 10 meter, väggarna 2,5 meter höga, med 20 m² fönster och 4 m² dörr. Måtten är valda för att kunna räknas, inte hämtade ur ett register.
Vi behöver ett mått på läckagefart, och det är watt per grad, W/K: hur många watt som rinner ut för varje grads skillnad mellan inne och ute. En vägg på 100 m² med U-värdet 0,40 läcker 40 watt per grad. Det är hela räkneoperationen: area gånger U-värde.
| Del av huset | Area | U | Läckage |
|---|---|---|---|
| Väggar | 101 m² | 0,40 | 40,4 W/K |
| Tak | 150 m² | 0,35 | 52,5 W/K |
| Golv mot mark | 150 m² | 0,50 | 75,0 W/K |
| Fönster | 20 m² | 2,4 | 48,0 W/K |
| Dörrar | 4 m² | 2,0 | 8,0 W/K |
| Köldbryggor, +20 % | — | — | 44,8 W/K |
| Luften som byts ut | 189 m³/h | — | 62,4 W/K |
Två rader förtjänar en kommentar. Fönstren är 20 m² och läcker nästan lika mycket som 101 m² vägg — det är den mest slående raden i tabellen, och skälet till att gamla fönster får så mycket uppmärksamhet. Golvet är den osäkraste raden. Marken under en platta är inte lika kall som januariluften, så ett golv läcker i verkligheten mindre än den här multiplikationen säger. En noggrann beräkning ger marken en egen, mildare temperatur.
Var 62,4 W/K för luften kommer ifrån
Reglerna kräver minst 0,35 liter uteluft per sekund och kvadratmeter golv. För 150 m² blir det 52,5 liter i sekunden, alltså 189 kubikmeter i timmen.
0,35 × 150 = 52,5 l/s → 189 m³/h
Att värma en kubikmeter luft en grad kostar ungefär 0,33 wattimmar. Standardmetoden skriver läckaget som 0,33 gånger flödet, gånger det som återvinningen inte tar.
0,33 × 189 × (1 − 0) = 62,4 W/K
U-värdet, nerifrån och upp
U-värdet dök upp i tabellen ovan utan förklaring. Det är dags att bygga upp det från botten, för då blir resten av modulen självklar. Det finns tre tal, och de är samma sak sedd från tre håll.
R = tjocklek / λ U = 1 / Rtotalt
Högt R och lågt U är samma påstående, sagt två gånger. U är R upp och ner.
Ett exempel med siffror. Tjugo centimeter mineralull är 0,20 meter delat med 0,04, alltså ett motstånd på 5,0. En vägg som bara vore den ullen skulle ha U-värdet 1 delat med 5,0 — alltså 0,20.
0,20 / 0,04 = 5,0 m²K/W → 1 / 5,0 = 0,20 W/m²K
Nu ankaret, som gör talen fysiska. Ett gammalt enkelglasfönster har U-värde omkring 4,5. Ett modernt treglas med energiglas ligger kring 0,8. Vänd på båda och jämför motstånden:
| Fönster | U | R = 1/U | Lika mycket motstånd som | Vid 20 graders skillnad |
|---|---|---|---|---|
| Enkelglas | 4,5 | 0,22 | 9 mm mineralull | 90 W per m² |
| Treglas med energiglas | 0,8 | 1,25 | 5 cm mineralull | 16 W per m² |
Varför inget U-värde kan bli hur högt som helst
Luften närmast en yta står nästan stilla och isolerar lite i sig. Standardmetoden räknar 0,13 m²K/W på insidan av en vägg, 0,10 på insidan av ett tak, och 0,04 på utsidan.
De två filmerna finns alltid där. Även en oändligt tunn skiva har därför minst 0,17 i motstånd, och kan inte få ett U-värde över ungefär 5,9.
1 / (0,13 + 0,04) = 5,9 W/m²K
Det förklarar varför enkelglasets 4,5 ligger nära taket för hur dåligt något kan vara. Sämre än så går knappt att bygga.
Det andra lagret gör mycket mindre
Här kommer modulens viktigaste rad, och orsaken till att många köper för mycket isolering. Motstånden läggs ihop rakt av, men det är inte motstånden du betalar för — det är U-värdet. Och U är ett delat med summan.
Ta räknehusets vägg. Den har U-värde 0,40, alltså motståndet 1 delat med 0,40, som är 2,5. Vi lägger till tjugo centimeter i taget, och varje lag är värt 5,0 i motstånd.
| Isolering | R | U | Steget gav |
|---|---|---|---|
| Väggen som den står | 2,5 | 0,400 | — |
| + 20 cm | 7,5 | 0,133 | −0,267 |
| + 40 cm | 12,5 | 0,080 | −0,053 |
0,053 / 0,267 = 0,20 → en femtedel av nyttan, för samma pengar
Motståndet växer rakt. U-värdet gör det inte.
Den nedre rutan är väggen du redan har, den övre är ullen du köper. Varje köpt lager är lika högt som det förra — men raden längst ner visar vad varje lager sänkte U-värdet med, och den siffran tionde-delas nästan.
Vad svenska hus faktiskt har
Byggåret säger mer om klimatskalet än något annat man kan veta utan att öppna en vägg. Vattendelaren heter Svensk Byggnorm 1975, som kom efter oljekrisen och skärpte isolerkraven kraftigt. Ett hus från 1974 och ett från 1977 skiljer sig mer åt än 1977 och 1990 gör.
| Byggnadsdel | Före 1960 | 1960–1975 | Efter 2010 | BBR 29:s tak |
|---|---|---|---|---|
| Väggar | 0,50–0,70 | 0,35–0,50 | 0,12–0,18 | 0,18 |
| Tak | 0,50–0,90 | 0,30–0,40 | 0,08–0,13 | 0,13 |
| Golv mot mark | 0,50–1,00 | 0,40–0,60 | 0,12–0,15 | 0,15 |
| Fönster | 3,50–4,50 | 2,00–2,80 | 0,70–1,20 | 1,2 |
Sista kolumnen är kraven BBR 29 ställde på ett nybygge, plus ett samlat krav på 0,30 för huset som helhet. Lägg märke till att ett hus byggt efter 2010 redan ligger på eller under taket — kraven följde praxis snarare än tvärtom. Notera också att Boverkets regelverk håller på att bytas ut, så ett datum hör alltid till en kravsiffra.
Öppna guiden: U-värden per byggnadsperiod
Hålet du inte får täppa till
En femtedel av läckaget i räknehuset gick ut med luften. Den som just har förstått hela det här kapitlet får en mycket naturlig idé: täpp igen. Den idén är den farligaste i hela kursen, och den har gjort fler hus sjuka än den har sparat pengar.
Fukten kommer först. Ett hushåll häller vatten i sin egen luft hela dagen — matlagning, dusch, tvätt, blöta ytterkläder, krukväxter, och människorna själva som andas. Det är liter om dygnet, inte deciliter. Vi har inte hittat någon svensk källa som sätter en siffra på det, så ta det som en storleksordning och inget mer.
Den luften måste lämna huset, annars kondenserar vattnet där ytan är kallast: i en fönsternisch, i ett yttre hörn, bakom en garderob mot ytterväggen. Där börjar mögel. En imma på insidan av rutan en kall morgon är exakt samma vatten som blir synligt.
Sedan koldioxiden. Ett sovrum med stängd dörr och en igenteipad ventil blir unket före morgonen, och luften där påverkar hur man sover. Sist radonet. Radon kommer upp ur marken och ur blåbetong, och den enda vardagliga försvarsmekanismen är att luften byts ut. Ett hus som tätas utan att ventilationen ses över koncentrerar det som fanns där.
Därför finns ett golv i reglerna, och det är inte förhandlingsbart: minst 0,35 liter uteluft per sekund och kvadratmeter golvarea, och minst 4,0 liter per sekund och person i ett rum. Det är därifrån räknehusets 189 kubikmeter i timmen kom.
De svenska systemtyperna
| Typ | Vad den gör | Vad som händer med värmen |
|---|---|---|
| Självdrag | Ingen fläkt alls. Drivs av temperaturskillnad och vind. | All värme följer med ut. Draget är svagast på sommaren, när det behövs mest. |
| Frånluft | En fläkt suger ut. Tilluften kommer via ventiler och otätheter. | All värme följer med ut. Kall uteluft dras in direkt. |
| FTX | Fläkt åt båda hållen, med en värmeväxlare emellan. | Den varma frånluften förvärmer den kalla tilluften. Luften blandas aldrig. |
| Frånluftsvärmepump | En värmepump som sitter på frånluftsflödet. | Värmen plockas ur frånluften och går till radiatorer och varmvatten. Det är en värmepump, inte en andra luftväg. |
Värmeväxlaren gör bara en sak, och den är lätt att se framför sig. Frånluften på 21 grader passerar tätt intill tilluften på −1 grad, och lämnar över det mesta av sin värme utan att luftströmmarna blandas. Tar växlaren 80 procent av temperaturskillnaden kommer luften in i rummet vid 16,6 grader i stället för −1.
−1 + 0,80 × (21 − (−1)) = 16,6 °C
Samma luftflöde, med och utan värmeväxlare
Räknat som 0,33 × 189 × (1 − 0,80) = 12,5 W/K mot 62,4 utan växlare. Årssiffran är skillnaden gånger 3 600 graddagar gånger 24 timmar.
Behöver en villa göra OVK?
Ägaren av en byggnad ska låta kontrollera ventilationen före första användning och därefter regelbundet. Men en- och tvåbostadshus är undantagna från den återkommande kontrollen.
Dessutom gäller kravet över huvud taget inte en villa med självdrag eller ren frånluft utan återvinning. Nettot: en vanlig villa med självdrag eller frånluft behöver ingen kontroll alls. Med FTX behövs en första besiktning, men ingen återkommande.
Misstänker ägaren en brist ska den åtgärdas utan dröjsmål. Tillsynen ligger hos kommunens byggnadsnämnd.
Från läckage till årsräkning
Vi har en läckagefart: 331 watt per grad. Den säger ingenting om pengar förrän vi vet hur många grader, och hur länge. Det är precis vad graddagar är till för.
Tanken är enkel. Ta varje dygn under året. Var dygnets medeltemperatur under 17 grader, räkna hur många grader under — var den 5 grader blir det 12 graddagar den dagen. Var den över 17 räknas dagen som noll. Lägg ihop hela året, och du har ett tal som beskriver ortens vinter i en enda siffra.
Varför 17 och inte de 21 grader du faktiskt har inomhus? För att människor, lampor, kyl, spis och sol värmer huset gratis. De sista graderna upp till 21 kommer på köpet. De fyra graderna är metodens grova sätt att räkna bort gratisvärmen, och de är verkligen grova — den som vill veta exakt måste räkna på solinstrålning och på hur många som bor i huset.
kWh = W/K × graddagar × 24 / 1000
| Ort | Graddagar, bas 17 °C | Vi räknar med | Räknehuset, kWh/år |
|---|---|---|---|
| Malmö | 2 800–3 200 | 3 000 | ~23 800 |
| Göteborg | 3 200–3 500 | 3 350 | ~26 600 |
| Stockholm | 3 500–4 000 | 3 600 | ~28 600 |
| Sundsvall | 4 500–5 000 | 4 750 | ~37 700 |
| Östersund | 5 000–5 500 | 5 250 | ~41 700 |
| Luleå | 5 500–6 000 | 5 750 | ~45 700 |
| Kiruna | 6 000–6 600 | 6 300 | ~50 000 |
Tre förbehåll hör till de talen, och de hör till i samma mening som talen. Spannen är breda därför att ett graddagstal beror på vilken normalperiod och vilken bastemperatur som använts — vår egen guide räknar fram en tabell per ort ur typårsfiler, och den stämmer mot stationsdata inom 4,3 procent. Varmvattnet ligger utanför: graddagar handlar bara om att värma rum. Och räknehuset är orört från 1970: 28 600 kWh på 150 m² är 191 kWh per kvadratmeter, vilket är djupt nere i den sämsta energiklassen. Ett hus som fått ny vind och nya fönster landar långt lägre.
Öppna guiden: graddagar och normalårskorrigering
Samma kilowattimmar, olika pengar
Nu kommer det som gör att två identiska hus får två olika svar på samma offert. Det är den enskilt vanligaste missen i en åtgärdskalkyl, och den är lätt att räkna bort när man väl ser den.
Det finns en tröst i det. Ett hus med dålig värmekälla har mest att vinna på klimatskalet, och ett hus med värmepump har redan hämtat en stor del av vinsten. Ordningen spelar alltså roll: räkna på skalet innan pumpen köps, för ett tätare hus behöver en mindre pump — och en mindre pump är billigare.
Kontrollfrågor
Sex frågor. Att svara fel är den nyttiga delen — förklaringen är skriven just för det svaret. Ingenting tar tid, ingenting sparas, och ingen ser vad du svarar.
Källor
- U-värden per byggnadsperiod och BBR 29:s krav för nybyggnad (vägg 0,18 · tak 0,13 · golv mot mark 0,15 · fönster och dörr 1,2 · sammanvägt 0,30 för småhus över 50 m²): Kronwatts egen forskningssammanställning om isolering, sammanfattad i guiden om U-värden. Typvärden per period, inte mätvärden. Boverkets regelverk är under omarbetning, så en kravsiffra bär alltid sitt datum.
- Beräkningsmetoden är den monadsvisa enligt ISO 13790: ventilationsförlusten som 0,33 gånger luftflödet gånger (1 − verkningsgrad), köldbryggor som ett påslag på 15–30 % (vi valde 20 %), och ytmotstånden 0,13 m²K/W invändigt på vägg, 0,10 på tak, 0,04 utvändigt.
- Minsta uteluftsflöde 0,35 l/s per m² golvarea och 4,0 l/s per person: Boverkets föreskrifter BFS 2024:8, 3 kap. 5 §, i kraft med de nya byggreglerna från 1 juli 2025. Den välkända siffran överlevde omskrivningen, men lagrummet är nytt.
- Systemtyperna S, F, FT och FX/FTX, samt OVK-reglerna: Boverkets föreskrifter BFS 2011:16, 2 och 3 §§, och plan- och byggförordningen 5 kap. 1 §, som undantar en- och tvåbostadshus från återkommande besiktning.
- Ingen svensk regel kräver en lägsta värmeåtervinningsgrad i bostäder. Vi har kontrollerat Boverkets nuvarande och tidigare byggregler. Siffrorna 75 % och 85 % är Upphandlingsmyndighetens upphandlingskriterier för flerbostadshus, återgivna i Å. Wahlström, Guide FTX (reviderad 2024-05-27, publicerad i RISE:s DiVA-arkiv), som också anger tidigare rekommendationer på 70–80 % för plattväxlare, över 80 % för roterande och omkring 60 % för vätskekopplade. EU-förordning 1253/2014 sätter 73 % respektive 68 % från 2018, men endast för ventilationsenheter i lokaler, inte i bostäder.
- Energimyndigheten (Husguiden, ventilationssidan, uppdaterad 8 juli 2022) skriver att återvinning ur frånluften ”halverar” energin till värme och varmvatten i energieffektiva hus, beroende på hus och ort. Det är myndighetens formulering, inte en uppmätt konstant, och vi har inte använt den i någon räkning på sidan.
- Graddagar: bastemperatur 17 °C, utan eldningsgränser sedan 2015, normalperiod 1991–2020. Spannen per ort kommer ur Kronwatts egen forskningssammanställning; en beräknad tabell per ort ur SMHI:s och Boverkets typårsfiler finns i guiden om graddagar och stämmer mot stationsdata inom 4,3 %. Ett graddagstal utan sin bas och sin normalperiod säger ingenting.
- Sveby anger 21 °C inomhus och interna värmetillskott på 4–5 W/m², samt varmvatten på 20 kWh/m² och år eller 781 kWh per person och år. Varmvattnet ingår inte i någon graddagsberäkning på sidan.
- Elpriset 2,00 kr/kWh är vår egen framräkning: SCB:s uppmätta totalpris för andra halvåret 2025 var 209,21 öre/kWh, och elskatten sänktes 2026 från 43,9 till 36,0 öre, vilket med moms är 9,9 öre. Ett räkneexempel att byta mot din egen faktura, inte en prognos.
- SCOP 3,0 är ett antagande, inte en mätning. Det finns ingen officiell svensk siffra för en typisk årsvärmefaktor: Energimyndighetens fältmätning av bergvärmepumpar 2012–2014 gav 2,7–2,9, labbtester av nyare pumpar 4–5, och EU-märkningens klassgränser beskriver något tredje. Vi använder 3,0 och säger det.
- Lambda 0,04 W/mK för mineralull är ett avrundat räknevärde som vi deklarerar här på sidan, inte en citerad konstant. Det står på förpackningen och skiljer sig mellan produkter.
- Hur mycket vatten ett hushåll tillför sin egen inomhusluft: vi har inte hittat någon svensk källa som sätter en siffra på det. ”Liter om dygnet” är en storleksordning, och används inte i någon beräkning här.
- Räknehusets mått, areor, watt per grad, kilowattimmar och kronor är multiplicerade här på sidan ur talen ovan. Ingen av dem är hämtad ur ett register.