Solceller på taket

På den här sidan

1. kWp är inte kWh
2. Det svenska året är brutalt ojämnt
3. Vilket tak?
4. Egenanvändning — siffran som avgör pengarna
5. Vad överskottet är värt, och vad som ändrades
6. Grönt avdrag, som det ser ut nu
7. Vad det kostar
8. Kontrollfrågor

kWp är inte kWh

Det här är det mest missförstådda paret i hela solbranschen, och det är värt att stanna vid. Offerten talar om en anläggning på 10 kWp. Många hör tio tusen kilowattimmar. Det är två helt olika saker, och skillnaden är stor.

Vi har redan mött skillnaden i den här kursen, i ett annat sammanhang. kWp är effekt — hur fort taket kan leverera när allt är perfekt. kWh är energi — hur mycket det faktiskt blev under ett år. Precis som med bilen: motorns storlek säger ingenting om hur långt du körde.

Kursen mellan dem har ett namn: specifik produktion, kilowattimmar per installerad kilowatt-peak och år. Och för Sverige finns det två tal värda att kunna, för de svarar på olika frågor.

Så för den där tiokilowattsanläggningen, räknad på vad svenska tak verkligen ger:

10 kWp × 850 = 8 500 kWh

Inte tio tusen. Åtta och ett halvt tusen, och det är ett normalt tak snarare än ett dåligt. Ett riktigt bra tak i söderläge landar närmare 10 000 kWh — men då har du också valt bort skuggan från grannens björk.

Överraskningen: norr och söder ligger nära varandra

Nästan alla tror att ett tak i Skåne ger dubbelt så mycket som ett i Norrbotten. Det gör det inte. För ett söderläge med bra lutning är skillnaden tvärs över landet omkring en tiondel.

Varför latituden betyder så lite

Två saker tar ut varandra. Norrut står solen lägre, vilket är en nackdel. Men sommardagarna är mycket längre, och den norra inlandsluften är klarare — färre moln, mer direkt sol.

Profus rapport delar därför Stockholm och Malmö i kust och inland, för molnen betyder mer än breddgraden. Kusten vinner i båda fallen.

Det som inte tar ut varandra är årets form. Norrut blir samma årssumma mycket ojämnare fördelad — en kraftigare sommar och en nästan tom vinter. Det är nästa avsnitt.

Det svenska året är brutalt ojämnt

Här är figuren som gör mest för förståelsen i hela modulen. Den visar ett år från 1 kWp i Stockholm, månad för månad, räknat i EU-kommissionens PVGIS.

Ett år från 1 kWp i Stockholm, kWh per månad

Räkna själv på de tre bleka staplarna. November, december och januari tillsammans:

23 + 13 + 19 = 55 av 991 → 5,5 %

Och sommarhalvåret, april till september:

124 + 139 + 141 + 136 + 117 + 90 = 747 → 75 %

Tre fjärdedelar av årsskörden kommer alltså under ett halvår, och de tre mörkaste månaderna bär tillsammans ungefär en tjugondel. Ju längre norrut, desto skarpare blir kontrasten — trots att årssumman knappt ändras.

Det här är avsnittet som avlivar drömmen om att koppla loss huset från nätet på vintern. Ta tiokilowattstaket i Stockholm igen. December ger 13 kWh per kWp:

10 × 13 = 130 kWh ÷ 31 ≈ 4,2 kWh per dygn

Fyra komma två kilowattimmar om dagen, i snitt, från ett stort tak. Det är ungefär vad en tiominutersdusch drar. Hela decemberdagens skörd, som en dusch — och huset ska dessutom värmas.

Så räknade vi duschen

Ett duschmunstycke ger omkring 12 liter i minuten. Vattnet kommer in vid ungefär 10 °C och ska bli 40 °C — ett lyft på 30 grader. Att värma en liter vatten en grad kräver 1,16 wattimmar.

12 × 30 × 1,16 × 10 = 4 176 Wh

Alltså knappt 4,2 kWh för tio minuter. Talet 1,16 är vattnets värmekapacitet, en fysikalisk konstant — allt annat är räknat här på sidan.

Slutsatsen är inte att solceller är meningslösa i Sverige. Den är att solceller och vinteruppvärmning är två olika frågor. Taket levererar när huset behöver minst, och det är den obekväma sanning som all solekonomi i Sverige vilar på.

Vilket tak?

Två egenskaper hos taket spelar roll: vart det pekar och hur brant det lutar. Den ena är förlåtande. Den andra är det inte.

Lutningen är förlåtande. Profus rapport åt Energimyndigheten drar slutsatsen att produktionen är i stort sett densamma för allt mellan ungefär 20 och 50 graders lutning i söderläge. Först när panelen närmar sig lodrätt, som på en vägg, faller det märkbart.

Riktningen är det inte. Men inte heller där är skillnaden så dramatisk som många tror.

Samma 1 kWp i Stockholm, olika tak — kWh per år

• Söder, 40°990

• Söder, 20°927

• Platt tak, panelerna liggande780

• Öster, 30°760

• Väster, 30°753

• Norr, 30°493

PVGIS 5.3, Stockholm, 1 kWp med 14 procents systemförluster, hämtat 23 september 2026. Profus rapport 2018 mäter samma sak lite annorlunda och landar på att ett öst–västtak ger 81–84 procent av ett söderläge. Båda källorna säger samma sak: ett öst–västtak är en måttlig förlust, inte ett nej.

Ett öst–västtak är alltså ingen katastrof. Det ger omkring fyra femtedelar av söderläget, och det har dessutom en egenskap som kan vara värd mer än de sista tjugo procenten: det sprider produktionen över morgon och kväll i stället för att samla allt runt lunch. Det är precis när huset använder el. Varför det spelar roll för pengarna kommer i nästa avsnitt.

Ett platt tak behandlas i Profus rapport som ett förstaklassigt läge, för där förutsätts panelerna monteras på ställningar i bästa lutning och riktning. Platt tak är alltså ingen produktionsfråga — det är en kostnads- och ytfråga, eftersom raderna måste stå isär så att de inte skuggar varandra. Lägger man panelerna rakt ner på taket i stället hamnar man på omkring 79 procent.

Norrläge är där det slutar gå ihop: mellan ungefär hälften och tre fjärdedelar av ett söderläge, beroende på lutning. Och skugga är värre än allt det här — men skugga syns inte i någon tabell, den syns bara på ditt eget tak.

Egenanvändning — siffran som avgör pengarna

Nu kommer det som avgör om ett soltak lönar sig eller inte, och det är varken riktningen eller kilowattpeaken. Det är hur stor andel av produktionen som huset använder själv, i samma stund som den produceras. Det heter egenanvändning.

Skälet är enkelt, och det har blivit mycket viktigare sedan 2026. En kilowattimme du använder själv slipper du köpa — och en köpt kilowattimme kostar dig hela stacken av elpris, påslag, energiskatt, nätavgift och moms. En kilowattimme du säljer ger dig spotpriset och några öre till. Talen kommer i nästa avsnitt; skillnaden är i storleksordningen sex till tio gånger.

En sommardag: vad taket gör, och vad huset använder

Bilden förklarar också varför ett öst–västtak kan vara bättre affär än ett söderläge trots färre kilowattimmar. Det flyttar en del av kullen mot morgonen och kvällen, där husets egna toppar ligger — och gör därmed en större andel av produktionen till egenanvändning.

Hur stor är egenanvändningen? Det vet ingen säkert

Här måste vi vara ärliga på ett sätt som en säljare sällan är. Det finns ingen officiell svensk statistik över egenanvändning i en villa. Energimyndigheten publicerar ingen sådan siffra. På Solelportalen ber de i stället husägaren att analysera sina egna timvärden — säsong, månad, vecka, dygn — och ger bara en tumregel: bygg ungefär så stort att årsproduktionen motsvarar årsförbrukningen.

De uppskattningar som cirkulerar kommer i huvudsak från ett forskningsprojekt vid Mälardalens universitet, finansierat av Energimyndigheten. De ser ut så här — och de går inte riktigt ihop med varandra, vilket vi tycker att du ska få veta:

Vad som driver egenanvändningen är därför inte var du bor, utan två andra saker: hur stort taket är i förhållande till vad huset gör av med, och hur huset värms. Ett hus som värms med el har mer last att flytta men också ett sommaröverskott som ingen natt kan svälja. Ett hus som värms på annat sätt börjar högt och når taket snabbt.

Den starkaste spaken på egenanvändningen är inte batteriet. Det är att inte bygga större än huset behöver.

Ett batteri hjälper, och en svensk studie från Chalmers har mätt hur mycket: den modellerade 2 104 riktiga svenska hushåll och fann att ett batteri höjer egenanvändningen med 18 till 48 procentenheter, beroende på hushållets förbrukningsmönster. Den övre delen av spannet kräver batterier som är betydligt större än vad villor köper. Studiens viktigaste iakttagelse är kanske denna: de hushåll som redan använder mycket själva vinner minst på ett batteri.

Varför siffran sjönk den 1 oktober 2025, utan att något hände i huset

Sedan den 1 oktober 2025 handlas el per kvart i stället för per timme. Obalanserna avräknades per kvart redan från mars 2025. Egenanvändningen kvittas därmed kvart för kvart.

Förut kunde en lunchtimme där huset både matade ut och tog in jämnas ut till ett enda tal, och exporten syntes aldrig. Nu dyker en del av de mötena upp som samtidig import och export inom samma timme.

Uppmätt egenanvändning sjunker alltså något, och uppmätt export stiger — utan att något har ändrats fysiskt. Riktningen är klar. Storleken har vi inte hittat någon källa som kvantifierar, så vi sätter ingen procent på den.

Vad överskottet är värt, och vad som ändrades

Det här är det viktigaste aktuella faktumet i hela modulen, och det är färskt nog att en stor del av det material som ligger ute på nätet fortfarande har fel.

Fram till och med 2025 fick en mikroproducent 60 öre per kilowattimme i skattereduktion för el som matades in på nätet. Den 1 januari 2026 försvann den. Skatteverket skriver det rakt ut, och riksdagen beslutade om det den 15 maj 2025 genom proposition 2024/25:109. Staten räknade med att spara 680 miljoner kronor om året, och bedömde förlusten för ett genomsnittligt hushåll till omkring 3 300 kronor per år.

Kvar finns två ersättningar, och bara två:

Sätt siffror på det. Säg att din exporterade kilowattimme möter ett spotpris på 30 öre — en sommarmiddag är det ofta lägre än så — och att nätbolaget betalar 2 öre i nätnytta:

0,30 + 0,02 = 0,32 kr/kWh (2026)

0,32 + 0,60 = 0,92 kr/kWh (till och med 2025)

Samma kilowattimme, samma tak, två tredjedelar av värdet borta:

0,32 ÷ 0,92 ≈ 35 %

Jämför nu med vad du slipper betala när du använder kilowattimmen själv. Ett svenskt hushåll betalade 2024 mellan 1,9 och 3,1 kronor per kilowattimme allt inräknat — nätavgift och skatter med. En del av det är fasta månadsavgifter som ligger kvar, så det du verkligen slipper är något lägre. Men storleksordningen är tydlig:

1,90 ÷ 0,32 ≈ 6    3,10 ÷ 0,32 ≈ 10

En kilowattimme du använder själv är värd sex till tio gånger så mycket som en du säljer. Det är hela argumentet för egenanvändning, och det är också skälet till att intresset för batterier steg kraftigt under 2025 — 78 000 ansökningar om grönt avdrag för batteri det året, fyrtio procent fler än året innan.

Det finns en asymmetri till, som sällan nämns och som drar åt samma håll. Din produktion sammanfaller med låga priser: soliga sommarmiddagar när alla andras paneler också producerar, och priset ibland går under noll. Din förbrukning sammanfaller med höga priser. Överskottet säljs alltså under årsmedelpriset, medan den el du slipper köpa hade kostat över det. Vill du se hur det slår i ditt eget hus, räknar åtgärdskalkylen på dina egna timvärden.

Grönt avdrag, som det ser ut nu

Det här är det stöd som finns kvar, och det dras direkt på fakturan av installatören — du behöver inte ansöka om något efteråt. Skatteverkets tre satser:

Taket är per person, inte per hus. Äger ni fastigheten tillsammans kan ni alltså nå 100 000 kronor — men bara om fakturan anger vars och ens andel. Står hela fakturan på en av er, står också hela avdraget på den personen, och taket på 50 000 kronor slår till. Det är en formsak som är enkel att be om innan arbetet börjar och besvärlig att laga efteråt.

Vi har inte hittat något beslut om ändrade satser för 2027. Men det är frånvaro av besked, inte ett löfte — satserna har ändrats en gång redan, och den som räknar på lång sikt bör kontrollera mot höstens budget innan siffran används som given.

Vad det kostar

Det finns ett citerbart svenskt pris, och det kommer från IEA-PVPS årliga kartläggning, där svenska installationsföretag rapporterar sina typiska nyckelfärdiga priser. För det som intresserar oss — ett villatak på 5 till 10 kW — var snittet för 2024 14,70 kronor per watt exklusive moms.

Räkna hela vägen till vad som står på ditt papper, för en anläggning på 10 kWp:

10 000 W × 14,70 = 147 000 kr

147 000 × 1,25 = 183 750 kr

183 750 × 0,15 = 27 563 kr

183 750 − 27 563 ≈ 156 000 kr

Nu kommer förbehållet, och det är viktigare än talen. Ett nationellt snitt är ett band, aldrig en offert. Det här är ett medelvärde över landets installationsföretag; verkliga offerter sprider sig kraftigt med takets krångel — ställningar, hur många genomföringar, hur långt till elcentralen, om panelerna ska bäras upp för en stege eller lyftas.

Två ärliga kontroller på uträkningen ovan. Installatörssajter anger 2026 mellan 15 000 och 20 000 kronor per kWp inklusive moms, och 125 000 till 155 000 kronor för tio kilowatt efter avdraget — vår kedja landar alltså strax ovanför det bandet. Avdraget är dessutom något i överkant: Skatteverkets förenklade metod för nyckelfärdiga fastprisavtal sätter underlaget till 97 procent av fakturan, och 15 procent räknas på arbete och material, inte på hela det nyckelfärdiga priset. Branschen brukar därför skriva 14,55 procent; Skatteverkets tal är 15 procent, och den effektiva andelen av en hel offert är något lägre.

Vad som återstår är den enda uträkning som betyder något: din produktion, din egenanvändning, ditt elpris och din offert. Tre av de fyra känner bara du till. Det är därför den här modulen har gett dig banden och deras källor i stället för ett svar — och varför åtgärdskalkylen börjar med att fråga om ditt hus.

En sak till, för fullständighetens skull: växelriktaren, lådan som gör panelernas likström till växelström, är förklarad i modulen om el. Den är den enda komponenten i anläggningen som med säkerhet behöver bytas innan panelerna är uttjänta.

Kontrollfrågor