Batteriet i garaget

På den här sidan

1. Ett batteri har två storlekar
2. Du får aldrig ut det du stoppade in
3. Värde 1: kvällen som solen inte räcker till
4. Värde 2: köpa billigt, använda dyrt
5. Värde 3: stödtjänsterna, och varför vi räknar noll
6. Effektavgiften som inte längre är ett krav
7. Kvart i stället för timme
8. Vad det kostar, och varför ingen vet exakt
9. Femtio procent — men kopplat till egen produktion
10. Kontrollfrågor

Ett batteri har två storlekar

Ett batteri i ett garage beskrivs nästan alltid med ett enda tal: 10 kWh. Det talet svarar bara på halva frågan, och det är inte alltid den halva som avgör om du blir nöjd.

Tänk på en vattentunna. Ett mått är hur många liter den rymmer. Ett annat, helt separat mått, är hur vid kranen i botten är — hur fort du kan få ut vattnet. En stor tunna med en tunn slang tömmer sig långsamt, hur stor den än är.

De två talen hänger ihop genom tiden, precis som i modul 01. Kapaciteten delad med effekten är antalet timmar batteriet håller om det ger allt det kan.

10 kWh ÷ 5 kW = 2 timmar

Varifrån kom 5 kW? Från en konvention. Vår egen motor antar att ett hembatteri kan ge halva sin kapacitet i kilowatt — 10 kWh blir 5 kW. Det är en branschtumregel, inte en uppmätt egenskap, och vi skriver det rakt ut i koden. Ditt batteri kan ligga över eller under.

Varför effekten spelar roll: huset kan dra mycket mer än batteriet kan ge. I modul 02 räknade vi på säkringen. Ett hus med 20 A per fas och tre faser har ett tak på

3 × 20 A × 230 V = 13 800 W = 13,8 kW

Ett batteri på 5 kW kan alltså aldrig bära hela huset när allt går igång. Det ska det inte heller. Nätet fyller i resten, tyst och automatiskt — men en säljare som säger att batteriet driver huset vid strömavbrott säger något som beror helt på effekten, inte på kilowattimmarna.

Du får aldrig ut det du stoppade in

Två förluster står mellan det du laddar in och det du får tillbaka. De är olika till sin natur, och de brukar blandas ihop.

Den första är den du inte får röra. Ett batteri mår illa av att tömmas helt, så styrningen lämnar en botten orörd. Andelen du faktiskt kommer åt kallas urladdningsdjup. Vår motor räknar med 0,95 — av 10 kWh på märkningen är 9,5 kWh användbara.

Den andra blir värme. Varje gång el går in i ett batteri och ut igen försvinner en del på vägen, i cellerna och i elektroniken. Andelen som kommer tillbaka kallas round trip-verkningsgrad. Vår motor räknar med 0,90, och delar den jämnt: kvadratroten ur 0,90, ungefär 0,949, på vägen in, och samma på vägen ut.

Lägg ihop dem och ett fullt varv genom ett 10 kWh-batteri ser ut så här:

10 kWh × 0,95 × 0,90 = 8,55 kWh

Nästan en och en halv kilowattimme av tio blev alltså aldrig till nytta. Det är inget fel på batteriet — det är vad lagring kostar i fysik.

Varför verkningsgraden inte är ett enda tal

Ett datablad kan ange verkningsgraden mätt på två ställen: mellan batteriets egna poler, eller mellan vägguttaget och vägguttaget. Den andra är den som syns på mätaren, och den är alltid den lägre, eftersom växelriktaren räknas med två gånger.

Talet faller dessutom när batteriet arbetar hårt och när det är kallt. Ett garage i februari är inte ett laboratorium. Fråga därför inte bara efter siffran, utan efter var och vid vilken effekt den är mätt.

Värde 1: kvällen som solen inte räcker till

Detta är den säkraste av batteriets tre intäkter, och den enda som fungerar av sig själv. Orden kWp, kWh och egenanvändning kommer från modul 07 och används som de förklarades där. Mekanismen är en obalans i tiden, och den syns bäst i en bild.

Solen levererar mitt på dagen, när huset är tomt. Huset gör av med el på morgonen och framför allt på kvällen, när solen är borta. Utan batteri går överskottet ut på nätet mitt på dagen, och samma hus köper tillbaka el sex timmar senare — till ett helt annat pris.

En sommardag: solen, huset och gapet mellan dem

Vad är en sådan förflyttning värd? Skillnaden mellan vad du slipper köpa och vad du hade fått betalt för att sälja. Vi räknar med vår egen motors prisbild för 2026 och antar att spotpriset just den timmen är 50 öre. Köpsidan först:

(0,50 spot + 0,05 påslag + 0,36 energiskatt + 0,40 nät) × 1,25 moms = 1,64 kr/kWh

Och säljsidan, som sedan 1 januari 2026 är kort: spotpriset plus ersättningen för nätnytta, som vår motor sätter till 4 öre.

0,50 + 0,04 = 0,54 kr/kWh  →  1,64 − 0,54 = 1,10 kr/kWh

Drygt en krona per kilowattimme som batteriet lyckas flytta. Av de fem talen ovan är fyra vår motors standardvärden för 2026 och ett — spotpriset — vårt exempel. Energiskatten 36 öre exklusive moms är Skatteverkets 2026-sats, nätavgiften 40 öre är ett typvärde för en villa i elområde 3 med dokumenterad spridning mellan 15 och 55 öre, och påslaget 5 öre är okällbelagt hos oss.

Det gapet var mycket smalare för två år sedan. Fram till 31 december 2025 fick den som matade in el 60 öre per kWh i skattereduktion, och den försvann den 1 januari 2026 (Skatteverket, prop. 2024/25:109). Export är i dag värd mellan en tredjedel och hälften av vad den var, beroende på spotpriset den timmen: 0,54 kr i stället för 1,14 kr i vårt exempel ovan, alltså 47 procent. Det är exakt därför intresset för batterier steg: det blev mer värt att behålla elen än att sälja den.

Hur många kilowattimmar går att flytta? Där tar de säkra svaren slut. Sverige publicerar ingen officiell statistik över egenanvändning, och de uppskattningar som finns motsäger delvis varandra. En villa utan batteri använder i storleksordningen 30 till 50 procent av sin egen produktion själv, och det som styr är systemets storlek i förhållande till förbrukningen — inte var i landet huset står.

Ett batteri lägger på ungefär 15 till 30 procentenheter i de storlekar en villa faktiskt köper. Den mest solida svenska studien — Nyholm och medförfattare, Chalmers, i Applied Energy 2016, modellerad på 2 104 verkliga svenska hushåll — sätter det praktiska taket vid 18 till 48 procentenheter, men det taket nås först med batterier långt större än villamarknadens. Studiens nyttigaste fynd är ett annat: hus som redan använder mycket av sin egen sol vinner minst på ett batteri.

Tumregeln om en kilowattimme per kilowatt

Branschen upprepar ofta att ett batteri på 1 kWh per installerad kW sol lägger på omkring 20 procentenheter egenanvändning. Talet är en rimlig sammanfattning av forskningen ovan, men vi har inte kunnat spåra det till någon primärkälla — det cirkulerar på installatörers egna sidor.

Behandla det som en tumregel och inget annat. Vill du veta vad just ditt hus vinner finns bara ett hederligt sätt: dina egna timvärden, dygn för dygn, mot en produktionskurva för ditt tak.

Värde 2: köpa billigt, använda dyrt

Den andra intäkten behöver ingen sol alls. Batteriet laddas när elen är billig, natt eller tidig morgon, och laddas ur när den är dyr. Den är verklig, den är blygsam, och den kräver två saker som inte alla hus har.

Den första är ett avtal som prissätter timmen. Har du rörligt månadspris kostar varje kilowattimme under månaden exakt lika mycket, oavsett när på dygnet du använde den — och då är att flytta el inom dygnet värt precis ingenting. Enligt SCB hade 61,0 procent av svenska hushåll rörligt månadspris i augusti 2026, mot 14,1 procent på kvarts- eller timpris. För de flesta hushåll är den här intäkten alltså noll i dag, inte för att batteriet är dåligt utan för att avtalet inte ser skillnad på klockslag. Modul 09 handlar om just det valet.

Den andra är en spridning värd att jaga. Det är inte medelpriset som betalar, utan avståndet mellan dygnets billigaste och dyraste timmar. Under 2024 låg årsmedelpriset mellan 0,28 och 0,57 kr/kWh beroende på elområde, medan den dyraste enskilda timmen nådde 8,16 kr/kWh i elområde 4 och den billigaste gick ner till −0,69 kr/kWh. Negativa priser mitt på sommardagen är numera vardag — och det är just då solen exporterar.

Räkna på ett dygn där natten ligger på 30 öre och kvällen på 90 öre i spot. Skatt, nätavgift och påslag betalas på varje köpt kilowattimme, oavsett timme, så de finns med på båda sidor:

natt: (0,30 + 0,81) × 1,25 = 1,39 kr  ·  kväll: (0,90 + 0,81) × 1,25 = 2,14 kr

Men för att leverera en kilowattimme på kvällen måste du köpa mer än en på natten, eftersom en tiondel blir värme. Det gör kalkylen så här:

1 ÷ 0,90 = 1,11 kWh  ·  1,11 × 1,39 = 1,54 kr  ·  2,14 − 1,54 = 0,60 kr

Sextio öre på en spridning på sextio öre. Notera vad förlusten gör: det extra du måste köpa, 0,11 kWh, betalas till fullt pris med skatt och moms — ungefär 15 öre. Innan spotpriset skiljer omkring 12 öre mellan natt och kväll har batteriet alltså inte tjänat en krona på att flytta något. Vissa dygn är spridningen flera kronor. Andra dygn finns den inte.

En sak drar åt rätt håll här: sedan börserna handlar per kvart i stället för per timme blir topparna vassare, eftersom de inte längre jämnas ut över sextio minuter. Mer om det längre ner.

Värde 3: stödtjänsterna, och varför vi räknar noll

Den tredje intäkten är den som säljer batterier, och den är den vi behandlar hårdast. Här är vad den är.

Elnätet måste hålla sin frekvens nära 50 hertz varje sekund. Svenska kraftnät köper därför beredskap: någon lovar att reagera inom bråkdelar av en sekund om frekvensen glider. Ett hembatteri kan göra det, men inte på egen hand — det sker genom en aggregator som samlar tusentals batterier till en gemensam resurs. Du får betalt för att stå beredd, inte för levererad el. FCR-D är den mest omtalade av dessa marknader.

Och så är det här som har hänt med priset. Tidskriften Energi rapporterade den 23 juni 2026, med Svenska kraftnäts prognoser som underlag:

Orsaken är inte att behovet försvann. Svenska kraftnäts utblick mot 2030 har efterfrågan på FCR ganska stabil, och behovet av mFRR växer från omkring 1 200 till 1 800 MW uppåt och från 1 000 till 1 500 MW nedåt. Det är priset som har fallit, inte volymen — och orsaken är hembatterierna själva. Ungefär 1 200 MW batterilagring är i dag förkvalificerad för de här marknaderna. Utbudet sprang ifrån efterfrågan, och en akademisk prognos pekar vidare nedåt mot omkring 4 euro per megawatt 2030.

Hembatteriets egen framgång är det som förstörde priset på det hembatteriet skulle tjäna pengar på.

Vår motor sätter intäkten från stödtjänster till 0 kronor, med flit. Fyra skäl, och de gäller alla samtidigt. Intäkten är omtvistad — enheten i den bäst tillgängliga källan är osäker. Den faller — vi vet riktningen men inte var den stannar. Den är avtalsspecifik — den beror på vilken aggregator du skriver med och vilka villkor som gäller den månaden. Och den når ingen som inte har anslutit sig — ett batteri i ett garage utan aggregatoravtal tjänar exakt noll på den här marknaden.

Det finns ett tal i omlopp som är värt att se, just för att det visar vad som står på spel. En aggregator publicerade omkring 52 kr per kW och månad exklusive moms ur sina kunders resultat för 2025 — ungefär 600 kr per kW och år, alltså i storleksordningen 3 100 kr om året för ett batteri på 10 kWh och 5 kW. Det är en aggregators egen siffra om sina egna kunder, inte officiell statistik, och vi bär den inte i koden. Men lägg märke till hur mycket den skulle flytta: 3 100 kr om året är i samma härad som hela egenanvändningsvärdet för många hus.

Tre intäkter, i ordning efter hur säkra de är

Effektavgiften som inte längre är ett krav

En effektavgift tar betalt för din högsta effekt under en månad, inte bara för dina kilowattimmar. Ett batteri kan kapa en sådan topp, och därför är effektavgifter ett av de vanligaste argumenten i en batterioffert. Argumentet vilade länge på ett krav. Kravet finns inte längre.

Säg det därför försiktigt: effektavgifter är tillåtna, en del nätföretag har dem, och det finns i dag ingen regel som säger att ditt måste ha en. Hur många som har infört dem vågar vi inte sätta en siffra på — två tal cirkulerar och går inte att förena ur de källor vi läst. Rätt svar är att slå upp just ditt nätföretags tariff, inte att generalisera. Vår egen motor räknar effektavgiften som 0 kr per kW, och skriver i koden att den inte är modellerad.

Kvart i stället för timme

Två datum har ändrat hur ett hus med solceller och batteri mäts. Vid midnatt mellan den 18 och 19 mars 2025 gick avräkningen av obalanser från 60 till 15 minuter. Och från den 1 oktober 2025 handlas den europeiska dagen-före-marknaden i kvartar, vilket är när kvartspriser för konsumenter börjar existera. Alla 96 kvartar för nästa dygn publiceras klockan 13 dagen innan.

Ei kräver dessutom att varje elhandlare med fler än 200 000 kunder erbjuder ett kvartsprisavtal. Fast pris och rörligt månadspris berörs inte alls — där märker du ingenting.

Vad betyder det för ett hus med batteri? Kvittningen mellan det du matar in och det du tar ut sker nu per kvart i stället för per timme. Under timmätning kunde en lunchtimme där huset både exporterade (medan ugnen var av) och importerade (medan den var på) kvittas ihop till ett enda tal, och exporten syntes aldrig. Nu bryter en del av de krockarna igenom som samtidig import och export inom samma timme.

Följden är att uppmätt egenanvändning faller något och uppmätt export stiger — utan att något alls har ändrats fysiskt i huset. För batteriet drar det åt andra hållet: värdet stiger, både för att prisspetsarna blir vassare och för att ett batteri som hinner reagera inom en kvart nu kan fånga den kvittning som förut var gratis.

Vad det kostar, och varför ingen vet exakt

Här måste vi börja med en obekväm mening. Det finns ingen primärkälla för vad ett hembatteri kostar per kilowattimme i Sverige. IEA-PVPS, som annars är den citerbara serien för svensk solel, konstaterar rakt ut att det inte finns någon officiell statistik över batterilager i Sverige. Man uppskattar 650 till 800 MW batterikapacitet installerad under 2024, men publicerar inget pris för villamarknaden.

Vad som finns är installatörernas egna sidor, 2025 och 2026: ungefär 3 500 till 7 000 kr per kWh användbar kapacitet inklusive moms och installation, och ett batteri på 10 kWh för omkring 60 000 till 100 000 kr före grönt avdrag. Riktningen har varit tydligt nedåt från 9 000 till 10 000 kr/kWh år 2020 — men en installatörsundersökning för första halvåret 2025 rapporterade att priserna på premiumbatterier steg omkring 10 procent, medan panelpriserna föll 11 till 14 och växelriktarna 13. Det här är kommersiella sidor, inte statistik.

Vår egen motor bär 8 000 kr per kWh nyckelfärdigt installerat. Den siffran kommer från svenska konsumentguider för 2026 som lägger spannet på 7 000 till 9 000, och 8 000 är mitten. I koden står den beskriven som ett nationellt band, inte som en offert — och den ligger över installatörernas per-kilowattimme-spann ovan, vilket är precis vad "ingen officiell statistik" betyder i praktiken. Två uppsättningar tal om samma sak går inte ihop, och ingen av dem är fel nog att kasta.

Räkna ändå igenom ett exempel, med talen framme. Ett batteri på 10 kWh till vårt bandvärde, och sedan grönt avdrag på 50 procent av 97 procent av fakturan, vilket är Skatteverkets förenklade metod för nyckelfärdiga fastprisavtal:

10 × 8 000 = 80 000 kr  ·  80 000 × 0,97 × 0,50 = 38 800 kr  ·  kvar: 41 200 kr

41 200 kr ligger inom det spann installatörerna anger efter avdrag, 30 000 till 50 000 kr, vilket är en tröst men inte ett bevis. Sätt nu den summan mot värdet vi räknade fram tidigare. Ett fullt varv gav 8,55 kWh, och varje flyttad kilowattimme var värd 1,10 kr:

8,55 × 1,10 = 9,41 kr per varv  ·  41 200 ÷ 10 år = 4 120 kr/år  ·  4 120 ÷ 9,41 = 438 varv/år

438 fulla varv om året är mer än ett varje dag året runt — och det finns inget svenskt år som erbjuder det, eftersom överskottet inte existerar i november. Det här är inte en återbetalningstid. Det är storleken på tröskeln, under antaganden som alla står utskrivna här: ingen ränta, inget åldrande, en enda prisnivå, och tio års livslängd hämtad ur en typisk LFP-garanti. Vår motor bär för övrigt ingen förvald livslängd alls — den är rådgivarens tal, inte vårt. Byt något av antagandena och tröskeln rör sig. Modul 11 visar hur man gör det ordentligt.

Och lägg märke till vad tröskeln säger om resten av modulen. Egenanvändningen ensam bär sällan ett batteri till vårt bandpris. Det är arbitraget, en eventuell effektavgift hos ditt nätföretag, ett lägre pris än 8 000 kr per kWh — eller en stödtjänstmarknad som vänder — som avgör fallet. Tre av de fyra är osäkra. Det är hela poängen.

Femtio procent — men kopplat till egen produktion

Grönt avdrag för batteri är 50 procent av arbete och material, mot 15 procent för solceller. Solcellssatsen sänktes från 20 till 15 procent den 1 juli 2025 genom prop. 2024/25:109; batteriet och laddningspunkten rördes inte och ligger kvar på 50.

Fyra regler som avgör om avdraget faktiskt landar hos dig. Taket är 50 000 kr per person och kalenderår, så ett par som äger tillsammans kan nå 100 000 kr om fakturan anger varderas andel. Bara privatpersoner — aldrig en bostadsrättsförening, aldrig ett företag. Slutbetalningen avgör vilka regler som gäller, inte när arbetet påbörjades. Och den viktigaste av de fyra: den halva satsen gäller lagring av egenproducerad elenergi, alltså bara där lagret är kopplat till en anläggning för egenproducerad el.

Den sista regeln är värd att läsa två gånger, för den träffar precis det fall modulen har beskrivit. Ett batteri som köps enbart för att handla på spotpriset, i ett hus utan någon egen produktion, är ett annat fall än ett batteri bakom ett soltak. Har du planer åt det hållet: fråga Skatteverket innan fakturan skrivs, inte efter.

Kontrollfrågor